Låt oss vara stolta och glada för våra barns skull!

Varför? Därför att fysiologiskt bärande praktiseras alltmer, även om det funnits sedan urminnes tider!

Även om det fortfarande praktiseras mest av mammor, börjar papporna anamma det lite i taget och blir allt mer entusiastiska.

Som bärande pappa, representerar bärandet för mig ett 4:e graviditetskvartalet. Det handlar om att vara så nära detta lilla väsen som behöver skyddas. Det handlar om att i sin tur känna lite av det som mamman upplever under 9 månader. Den där lilla varma kroppen som sover så fridfullt, den där andningen, den lugnet, den stillheten. Det här helt nya livet.

Det är stunder som bara tillhör oss och vårt barn, stunder som stärker och nästan omedelbart väver våra band med vår bebis.

Visst kan det verka överväldigande till en början. Knutarna, rädslan att bära detta lilla väsen, justeringarna. Men man försöker och till slut älskar man det. (Dessutom finns det instruktionsvideor, manualer, workshops tillgängliga).

I vilket fall som helst kan jag som pappa säga att det är värt att uppleva och att jag hade ångrat att aldrig ha burit mina barn.

Kära pappor, bär era bebisar. Ni kommer att tacka er själva för att ni gjort det, för er skull, men framför allt för deras skull. I och med att mitt tredje barn snart ska se världens ljus längtar jag efter att se dess ansikte och ha det tätt intill mig.

Vincent, bärande pappa till Esteban och Olivia